Att leva nära en annan människa är en av de mest utmanande sakerna vi gör – och samtidigt en av de mest värdefulla. I vardagens stress, mellan jobb, barn och att-göra-listor, är det lätt att relationen hamnar sist i prioriteringsordningen. Många väntar med att söka hjälp tills problemen redan vuxit sig stora. Men enligt familjerådgivare behöver man inte stå mitt i en kris för att arbeta aktivt med sin relation – tvärtom är de små, dagliga vanorna ofta det som gör störst skillnad över tid.

Här är några råd som familjerådgivare och parterapeuter ofta lyfter fram för att stärka relationen i vardagen.

1. Prata innan det blir en konflikt

Många väntar med att ta upp det som gnager tills irritationen redan har byggts upp – och då blir samtalet lätt en konflikt istället för en dialog. Att regelbundet checka av med varandra, även när allt känns bra, gör det lättare att fånga upp missförstånd innan de växer. Korta, återkommande samtal om hur ni har det tillsammans är ofta mer värdefulla än ett stort "vi måste prata"-samtal en gång i halvåret.

2. Lyssna för att förstå – inte för att svara

Ett av de vanligaste mönstren som ligger bakom återkommande konflikter är att man lyssnar på sin partner för att formulera sitt eget svar, snarare än för att faktiskt förstå vad den andra känner och behöver. Att aktivt lyssna, bekräfta, ställa följdfrågor och våga sitta kvar i det som är obekvämt, är en grundpelare i god kommunikation, och något som går att träna på.

3. Se konflikter som en naturlig del av relationen

Konflikter är inte ett tecken på att något är fel i relationen, de är en naturlig följd av att två personer med olika behov, erfarenheter och preferenser lever nära varandra. Målet behöver inte vara att undvika konflikter helt, utan att hantera dem på ett sätt som leder till större förståelse istället för mer avstånd.

4. Öka acceptansen för varandras olikheter

Många par fastnar i att försöka förändra varandra. Ett annat, ofta mer hållbart, förhållningssätt är att arbeta med ökad acceptans för varandras olikheter parallellt med konkreta beteendeförändringar. Det handlar inte om att ge upp sina egna behov, utan om att skapa utrymme för att båda får vara den man är.

5. Prioritera gemensam tid – även när kalendern är full

Vardagsstress, skärmar och delade ansvarsområden gör att många par lever "parallella liv" utan att egentligen mötas. Att medvetet skapa små stunder av närvaro, en promenad utan telefoner, en middag utan distraktioner, behöver inte vara stort eller planerat i detalj för att göra skillnad.

6. Vänta inte tills det känns akut

Ett återkommande råd från familjerådgivare är att man inte behöver ha ett "stort" problem för att söka stöd. Rådgivning kan lika gärna handla om att stärka en relation som redan fungerar bra, eller förebygga att mindre missförstånd växer sig till större konflikter. Att söka hjälp i tid är ofta lättare än att vänta tills kommunikationen redan har brutit samman.

Att söka stöd är ett sätt att investera i relationen

Om ni känner igen er i att samtalen ofta slutar i missförstånd, att ni har svårt att hitta tillbaka till varandra efter en stor förändring, eller att ni bara vill stärka banden i familjen kan professionellt stöd vara till hjälp. Familjerådgivning och parterapi handlar inte om att peka ut vem som har "rätt", utan om att tillsammans hitta nya sätt att kommunicera och komma närmare varandra.

MOD KBT i centrala Göteborg erbjuder både parterapi och familjerådgivning utifrån evidensbaserade metoder som KBT och IBCT (Integrative Behavior Couples Therapy), med fokus på både acceptans och konkreta verktyg för förändring. Ni behöver ingen remiss för att boka tid.

Vill ni ta första steget mot en starkare relation? Boka tid för parterapi eller familjerådgivning hos MOD KBT, mejla info@modkbt.se eller ring 076-027 11 97.

The post så stärker ni relationen i vardagen appeared first on MODKbt.se.

Steg för steg: Förbered er inför första samtalet

Reflektera över situationen

• Identifiera de problem som känns mest pressande.
• Fundera över vilka mål ni vill uppnå med rådgivningen.

Diskutera förväntningar

• Tänk igenom vad ni båda hoppas få ut av samtalet.
• Var realistiska och öppna för rådgivarens vägledning.

Samla relevant information

• Om det finns praktiska frågor kring barn, ekonomi eller boende kan det vara bra att
  ha fakta till hands.
• Notera exempel på situationer som ofta leder till konflikt.

Förbered frågor till rådgivaren

Exempelvis:

• “Hur arbetar ni med kommunikationssvårigheter?”
• “Hur många samtal rekommenderar ni vanligtvis?”
• “Hur kan vi samarbeta kring barnens vardag?”

Skapa en trygg miljö

• Förbered er på att tala öppet, men respektera era egna gränser.
• Se till att ni kan avsätta tid utan störningar.

Vad ni kan förvänta er

• Rådgivaren lyssnar på båda parter och identifierar problemområden.
• Tillsammans formulerar ni mål och plan för samtalsserien.
• Samtalen sker i en konfidentiell och trygg miljö.

Vill ni få ut mesta möjliga av ert första samtal?

Boka familjerådgivning i Göteborg hos MOD KBT och låt er första session bli starten på ett
mer konstruktivt samarbete eller föräldraskap.

The post Så förbereder ni er inför första samtalet i familjerådgivning appeared first on MODKbt.se.

Många par väntar för länge innan de söker hjälp, vilket kan göra konflikter mer svårlösta.
Familjerådgivning är ett stöd som kan förebygga eskalerande problem, men det finns vanliga
fallgropar som kan göra processen mindre effektiv om man inte är medveten om dem.

Vanliga misstag

Vänta tills problemen är akuta

• Många par tror att de ska “klara av det själva” tills problemen blir ohanterliga.
• Att vänta kan leda till större konflikter och mer stress för barnen.

Tänk att rådgivning är bara för “relationer som ska räddas”

• Familjerådgivning handlar lika mycket om att förbättra kommunikation och samarbete
  som att rädda relationen.
• Även separerade par kan ha stort värde av rådgivning.

Underskatta barnens perspektiv

• Konflikter kring barnens vardag kan bli långvariga om barnens behov inte prioriteras.
• Att involvera rådgivaren tidigt skapar trygghet för barnen.

Inte vara förberedda på att samtalen kräver engagemang

• Förändring sker genom aktivt deltagande, inte bara genom att delta passivt.
• Hemuppgifter, övningar och reflektion mellan samtalen är viktiga.

Söka fel typ av hjälp

• Att välja rådgivare utan relevant erfarenhet kan leda till att samtalen inte blir
  produktiva.
• Privata mottagningar erbjuder ofta större valfrihet och kontinuitet med samma
  rådgivare.

Hur undviker man misstagen?

• Sök hjälp tidigt när konflikter eller kommunikationsproblem uppstår.
• Identifiera era mål innan ni bokar – vad vill ni uppnå?
• Välj rådgivare med erfarenhet av situationer som liknar er.
• Ha ett öppet sinne och vilja att arbeta med relationen eller samarbetet.

Känner ni igen er i något av detta?

Vi hjälper par att förebygga och lösa konflikter med trygg och erfaren rådgivning. Boka
familjerådgivning i Göteborg hos MOD KBT.

The post Vanliga misstag par gör innan de söker rådgivning appeared first on MODKbt.se.

Familjerådgivning är en samtalsbaserad social insats som syftar till att stödja par och familjer i relationssvårigheter. Fokus ligger på kommunikation, samspel, konflikthantering och gemensamma livsfrågor. Familjerådgivning är inte hälso- och sjukvård, utan regleras inom ramen för socialtjänstens ansvar.

Målet med familjerådgivning är att ge förutsättningar för:

• förbättrad dialog och förståelseminskad konflikt
• mer hållbara relationer
• ett fungerande samarbete kring barn

Vem ansvarar för familjerådgivning i Sverige?

Enligt socialtjänstlagen (SoL) är det kommunerna som ansvarar för att
familjerådgivning finns tillgänglig för kommunens invånare. Detta innebär ett
huvudmannaskap, inte nödvändigtvis att kommunen själv bedriver verksamheten.
I praktiken kan familjerådgivning:

• bedrivas i kommunens egen regi, eller
• utföras av privata mottagningar på uppdrag av kommunen, genom avtal eller upphandling

Det är därför mer korrekt att tala om familjerådgivning via kommunen än ”kommunal
familjerådgivning”, även om det senare uttrycket förekommer i vardagligt språkbruk.

Är familjerådgivning vård?

Nej. Familjerådgivning är inte en vårdinsats och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagen.
Familjerådgivning:

• kräver ingen remiss
• journalförs inte enligt patientjournallagen
• omfattas av särskilda sekretessregler

Detta innebär att familjerådgivning har ett annat regelverk än exempelvis psykologisk
behandling inom vården.

Sekretess och integritet

Familjerådgivning omfattas av mycket stark sekretess. Det som sägs i samtalen får som
huvudregel inte föras vidare, inte ens till andra delar av socialtjänsten.
Sekretessen är en grundförutsättning för att skapa:

• trygghet
• öppenhet
• förtroende mellan klient och rådgivare

Privata familjerådgivare arbetar dessutom enligt yrkesetiska riktlinjer som ytterligare stärker
integritetsskyddet.

Vem arbetar med familjerådgivning?

Det finns ingen legitimation specifikt för titeln familjerådgivare. I praktiken har
familjerådgivare ofta:

• akademisk utbildning inom psykologi, socionomutbildning eller liknande
• vidareutbildning inom familjeterapi, parterapi eller samtalsmetodik
• lång yrkeserfarenhet av relationsarbete

Hos privata mottagningar är det vanligt att tydligt redovisa rådgivarens utbildning, erfarenhet
och arbetssätt, vilket bidrar till transparens och trovärdighet.

Vad är skillnaden på rådgivning via kommunen och privat

Familjerådgivning via kommunen är ofta subventionerad och tillgänglig för
kommuninvånare, men kan vara förenad med:

• begränsat antal samtal
• längre väntetider
• mindre möjlighet att välja rådgivare

Privat familjerådgivning innebär att man själv bekostar samtalen och fritt väljer mottagning.
Det ger ofta:

• snabbare tillgång till stöd
• större flexibilitet i tider och upplägg
• kontinuitet med samma rådgivare

Båda formerna verkar inom samma övergripande ram, men skiljer sig i tillgänglighet och
valfrihet.

När är familjerådgivning aktuellt?

Familjerådgivning kan vara relevant vid:

• återkommande konflikter
• kommunikationssvårigheter
• relationskriser
• otrohet eller tillitsbrott
• separation eller skilsmässa
• samarbetsproblem kring barn

Många söker stöd i ett tidigt skede, innan problemen blivit alltför låsta.

Kontakta MOD KBT om ni vill ta hjälp

MOD KBT erbjuder privat familjerådgivning i Göteborg. Tveka inte att höra av er, våra
terapeuter finns här för att lyssna, stötta och hjälpa er hitta verktyg tillsammans som gör
vardagen lättare för hela familjen. Ett första samtal kan vara det första steget mot mer balans
och trygghet i era liv.

The post Familjerådgivning – ansvar,innehåll och vad som gäller appeared first on MODKbt.se.

Hos Mod KBT i Göteborg arbetar vi med att ge stöd genom KBT och andra evidensbaserade metoder, där fokus ligger på att återställa balans och skapa förutsättningar för ett liv med mer energi och mening.

Återhämtning – en resa i flera steg

Att återhämta sig efter utmattning innebär ofta att lära sig leva på ett nytt sätt. Istället för att pressa sig framåt blir det viktigt att lyssna in kroppens signaler, sätta rimliga gränser och bygga en vardag som ger kraft istället för att ta den.

Vila med kvalitet

Återhämtning börjar med vila – men vila är mer än bara sömn. Det kan handla om att skapa tysta stunder i vardagen, hitta återhämtande aktiviteter som promenader, meditation eller bara en stund i stillhet. Kroppen behöver lugn för att kunna reparera sig, men också variation för att inte fastna i passivitet.

Struktur och balans

En annan viktig del är att hitta balans mellan aktivitet och vila. Små och tydliga rutiner hjälper hjärnan att känna trygghet och översikt. Det kan handla om enkla saker som att äta på regelbundna tider, planera in korta pauser eller att begränsa skärmtid på kvällen för att ge sömnen bättre förutsättningar.

En varsam återgång

Många vill snabbt tillbaka till arbete eller vardagsaktiviteter, men en hållbar återgång sker stegvis. Det kan börja med korta insatser, följt av gradvis ökad belastning. Viktigast är att våga anpassa tempot efter dagsformen och ge sig själv tillåtelse att stanna upp när det behövs.

Inre arbete med stöd

Återhämtning handlar inte bara om yttre förändringar – den inre processen är minst lika viktig. Genom kognitiv beteendeterapi kan man lära sig att känna igen tankemönster som driver på stress och ersätta dem med mer hjälpsamma strategier. Att få hjälp av en professionell terapeut gör det lättare att bygga upp nya förhållningssätt till arbete, relationer och krav.

Styrkan i relationer

En känsla av sammanhang och stöd från omgivningen spelar också stor roll. Att våga dela med sig av sina upplevelser till familj, vänner eller kollegor kan minska känslan av ensamhet och bidra till trygghet. Socialt stöd kan också handla om små, praktiska saker – som att få hjälp med vardagsbestyr när energin inte räcker till.

Mod KBT:s arbete med återhämtning

Hos Mod KBT i Göteborg möter du terapeuter som har lång erfarenhet av att arbeta med stress och utmattning. Vi erbjuder:

• Snabb tillgång – tid inom tre dagar, både fysiskt och digitalt.
  
• Individuell anpassning – behandlingen formas efter dina behov och mål.
  
• Bred kompetens – stöd genom individuell terapi, par- och familjesamtal samt hjälp i återgång till arbete.
  

Vi tror att återhämtning är mer än en behandling – det är en resa där varje steg framåt gör skillnad.

Bygg en hållbar framtid

Att återhämta sig efter utmattning innebär ofta att omvärdera livets prioriteringar. Det kan betyda att börja sätta gränser, lära sig säga nej eller att välja aktiviteter som fyller på energi istället för att dränera den. På sikt kan dessa förändringar skapa en mer balanserad vardag och minska risken för att hamna i samma situation igen.

Det viktigaste är att komma ihåg att återhämtning inte sker över en natt – det är en process som kräver både tålamod och omtanke om sig själv. Men varje litet steg framåt är ett tecken på att kroppen och själen hittar tillbaka till sin styrka.

Att ta det första steget kan kännas svårt, men det är också början på förändring. Hos Mod KBT finns stödet för att våga gå den vägen – i din egen takt, med MOD som drivkraft.

The post Återhämtning efter utmattning appeared first on MODKbt.se.

Detta är egentligen inte särskilt konstigt då våra hjärnor är som gjorda för att prioritera snabb behovstillfredsställelse och kortsiktiga beslut, framför mer långsiktiga planer och belöningar. Det är naturligt att vilja ha det skönt i stunden och slippa sådant som känns jobbigt eller komplicerat. Oftast klarar dock våra hjärnor av att navigera mellan kortsiktiga och långsiktiga mål och det är mindre allvarliga saker vi prokrastinerar. Men i de fall där prokrastineringen tar överhanden och blir till ett genomgående mönster kan det leda till stora negativa konsekvenser i livet - både psykologiskt, relationellt och karriärmässigt. Om man till exempel börjar skjuta upp viktiga saker som att betala sina räkningar i tid, plugga till tentan eller skriva den viktiga rapporten på jobbet - ja, då kan man behöva göra något åt sitt problem. 

Orsaker till prokrastinering

Det är betydligt mer konstruktivt att se prokrastinering som ett beteende och en vana som kan förändras i stället för att se det som ett karaktärsdrag. Som med mycket annat krävs ett medvetet och aktivt val för att bryta denna vana. För att kunna göra det är det bra att först undersöka vad den beror på och hur den fungerar. Vanliga orsaker till prokrastinering kan handla om så skilda saker som: 

• brist på energi
• att vara oorganiserad
• ha svårt att säga nej
• vara perfektionist
• befinna sig i en krissituation
• psykisk ohälsa

Om det handlar om några av dessa orsaker är det bäst att hantera de problemen först, innan man angriper själva prokrastineringen. 

Det finns också vissa personlighetsdrag som kan öka risken för prokrastinering. Impulsivitet, låg självkontroll, bristande självförtroende och låg grad av optimism brukar räknas till dessa. De här personlighetsdragen är inte statiska utan går att påverka.

Om prokrastineringen är själva huvudproblemet är i allmänhet den stora boven i dramat distraktioner av olika slag. Ju fler distraktioner, desto högre risk för prokrastinering. Orealistiska målsättningar eller mål som ligger för långt fram i tiden är en annan betydande faktor som ökar benägenheten för prokrastinering. 

Hur du kan bryta prokrastinering

De viktigaste knepen för att bryta prokrastinering handlar i huvudsak om att:

• dela upp uppgifter i mindre steg och sätta delmål 
• skapa realistiska målsättningar
• minska antal distraktioner 
• se till att belöna sig själv för att höja motivationen 

Dessa saker går att jobba med på egen hand, men om man känner att man kört fast finns det hjälp att få. Kognitiv beteendeterapi kan i många fall vara en bra metod för att bryta ogynnsamma beteendemönster. Våra erfarna behandlare har god vana att arbeta med dessa typer av problem och hjälper gärna till. Det viktigaste att komma ihåg är att prokrastinera är en vana som faktiskt går att bryta! 

Vill du ha hjälp att bryta prokrastinering och få viktiga uppgifter gjorda? Varmt välkommen till oss på MOD KBT! Läs mer om hur vi arbetar med samtalsterapi och välj BOKA TID till höger för tidsbokning. 

The post Prokrastinering – varför vi skjuter upp saker och hur du kan bryta mönstret appeared first on MODKbt.se.

Psykoterapi i Göteborg – vad innebär det?

Psykoterapi är en professionell samtalsbehandling där du får hjälp att förstå dig själv, dina känslor, tankar och beteenden. Behandlingen bygger på vetenskapliga metoder och sker i trygga ramar tillsammans med en utbildad terapeut. Syftet är att lindra psykiskt lidande, öka självkännedom och skapa förutsättningar för ett mer meningsfullt liv.

Det finns flera olika terapiformer. På MOD KBT arbetar vi främst med KBT – kognitiv beteendeterapi – en evidensbaserad behandlingsmetod som fokuserar på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden. KBT är en form av psykoterapi, men till skillnad från vissa andra terapiformer är den mer strukturerad, målinriktad och ofta tidsbegränsad. Behandlingen inleds med en kartläggning och formulerade mål, och utvärderas löpande för att säkerställa att förändring sker.

Så går psykoterapin till hos MOD KBT

Ett psykoterapeutiskt arbete börjar oftast med ett eller flera bedömningssamtal där du tillsammans med din psykolog undersöker vad du behöver hjälp med, hur problemen ser ut och vilka mål ni ska arbeta mot. Utifrån detta skräddarsys behandlingen efter dina behov.

Terapisessionerna är 50 minuter långa och sker vanligtvis en gång i veckan. Mellan samtalen får du ofta hemuppgifter som hjälper dig att tillämpa det du arbetar med i terapin i vardagen – en viktig del av förändringsarbetet. Behandlingen kan vara kort – några få sessioner – eller pågå under en längre period, beroende på problematikens art och målbilden ni sätter tillsammans.

Vem passar psykoterapi för?

Psykoterapi är till för dig som upplever psykisk ohälsa, stress, oro, nedstämdhet, relationssvårigheter eller andra livsutmaningar som påverkar ditt mående. Det kan också handla om mer specifika svårigheter som ångestsyndrom, depression, fobier, tvång, ätstörningar eller låg självkänsla. Terapin passar även dig som vill utveckla dig själv, få ökad självförståelse och växa som människa.

Vi erbjuder också stöd i form av parterapi, föräldrastöd och rådgivning kring arbetsrelaterade utmaningar.

Att ta första steget till förändring är ofta det svåraste – men också det viktigaste. På vår hemsida kan du enkelt boka en tid via vårt bokningsformulär. Du är också välkommen att kontakta oss via telefon eller mejl om du har frågor eller vill rådgöra innan du bokar.

Vi som arbetar på MOD KBT är legitimerade psykologer och psykoterapeuter med gedigen erfarenhet och ett varmt engagemang för att hjälpa människor vidare. Hos oss möts du med respekt, lyhördhet och professionalitet.

Vilka legitimerade psykologer och psykoterapeuter arbetar hos oss i Göteborg?

Vi som arbetar på MOD KBT är legitimerade psykologer och psykoterapeuter med gedigen erfarenhet och ett varmt engagemang för att hjälpa människor vidare. Hos oss möts du med respekt, lyhördhet och professionalitet.

Vad kostar psykoterapi?

Psykoterapi hos MOD KBT i Göteborg

Hos oss får du inte bara hjälp med att må bättre – du får verktyg för att leva bättre. Vårt mål är att du ska känna dig stärkt, trygg och rustad att hantera livets upp- och nedgångar. Oavsett var du befinner dig idag, finns det en väg framåt. Tillsammans hittar vi den.

SÅ BOKAR DU PSYKOTERAPI

För bokning av tid kan du boka online i vår kalender. Vill du att vi ringer upp dig, eller vill du boka via mailkontakt, vänligen fyll i vårt bokningsformulär, så hör vi av oss till dig inom 24 tim. För bokning av barn-/ungdomsterapi vill vi gärna att ni först kontaktar oss via formuläret för konsultation.

Att ta första steget till förändring är ofta det svåraste – men också det viktigaste.
Förändring börjar med MOD. Vi hjälper dig att ta nästa steg.

Vanliga frågor om psykoterapi

Vad kostar psykoterapi hos MOD KBT? Individuell behandling kostar 1 490 kr för 50 minuter eller 2 690 kr för 90 minuter. Går ni i parterapi kostar det 1 990 kr för 60 minuter eller 2 790 kr för 90 minuter.

Vad är skillnaden mellan psykoterapi och KBT? KBT (kognitiv beteendeterapi) är en form av psykoterapi, men mer strukturerad, målinriktad och ofta tidsbegränsad än andra terapiformer. Behandlingen inleds med en kartläggning och tydliga mål som följs upp löpande, till skillnad från mer öppna eller långsiktiga terapiformer.

Hur många samtal behöver jag? Det varierar beroende på vad du söker hjälp för – allt från några få sessioner till en längre behandlingsperiod. Efter det inledande bedömningssamtalet sätter ni tillsammans upp mål som avgör ungefärlig längd.

Vad händer på det första samtalet? Det första steget är ett eller flera bedömningssamtal där du och din psykolog går igenom vad du behöver hjälp med och vilka mål ni ska arbeta mot. Utifrån det skräddarsys den fortsatta behandlingen efter dina behov.

Hur bokar jag tid? Du bokar enklast online via vår kalender. Vill du bli uppringd eller boka via mejl, fyll i bokningsformuläret så hör vi av oss inom 24 timmar. Vid barn-/ungdomsterapi ber vi er först kontakta oss via formuläret för konsultation.

The post Psykoterapi Göteborg appeared first on MODKbt.se.

1. Skapa gynnsamma förutsättningar! Innan man lyfter det där som skaver kan det vara bra att checka av några yttre omständigheter: När åt vi senast, har vi sovit någorlunda, är vi nyktra, och finns det tid att avsluta det vi ger oss in i? Självklart kan man ha en livssituation där bra tajming inte direkt växer på träd. Särskilt med små barn med i bilden, som kräver ständig uppmärksamhet och omvårdnad. Samtidigt är inte lågt blodsocker, energibrist och att snart behöva jäkta iväg en stabil plattform för ett laddat samtal…

2. Formulera några spelregler för att ta paus med din partner, och lär dig känna igen dina varningssignaler på att känslonivån blir för stark. Vid en viss nivå av upprördhet eller ilska blir det svårt att ta in vad den andre faktiskt säger, och svårt att själv formulera sig på ett sätt som man inte ångrar i efterhand. Försök skapa en överenskommelse mellan er att det är okej att säga t ex “jag behöver en paus nu, kan vi prata om detta senare?” Här kan det också vara bra att formulera vad som gäller efter pausen - vem har ansvar för att ta upp problemet igen? Och när ska det göras - om x minuter/timmar, när båda är lugnare igen, eller senare i veckan? För vissa passar det en kvart senare, andra kan vilja vänta till nästa dag. Olika personer behöver olika lång tid för känslomässig nedvarvning.

3. Prata om en sak i taget, i den mån det är möjligt. Att försöka hålla sig till att prata om en situation, eller ett problem i taget är också en bra ambition att ha. När någon ger oss kritik eller uttrycker att den är sårad över något en gjort kan det vara lockande att kontra med en annan situation där man tycker att den andre gjorde minst lika fel. Ofta leder detta dessvärre till en utdragen pajkastning i vilken ingen får bekräftelse för sitt perspektiv eller sina känslor…

4. Använd jagbudskap! Att tala i jagbudskap innebär att tydligt förmedla sina egna upplevelser, känslor och behov, i motsats till att tala om vad den andre gör, menar eller är (du-budskap). Att prata utifrån sig själv minskar risken att mottagaren känner sig attackerad, och som följd går i försvar (“Ska du säga! Du kan ju aldrig…). Jämför “Du är så himla dålig på att lyssna och bryr dig tydligen inte om hur jag mår” med “Jag kände mig ledsen när du gick ut och tog ett telefonsamtal när jag pratade om något som var jobbigt för mig. Jag behöver att du stannar hos mig och bara lyssnar, även om du inte kan lösa mina problem”. Här kan du läsa mer om jagbudskap. (gör till länk: https://www.snorkel.se/vad-gora/relationsfardigheter/jag-budskap/ )

5. Använd validering! Validering handlar om att bekräfta den andre - att visa att man lyssnar och ge den andre rätt till sina upplevelser. Detta är en svår uppgift i ett svårt och laddat samtal, men man har mycket att vinna på att träna på detta. Att bli bekräftad och känna sig lyssnad på leder nämligen till att smärtsamma och upprörda känslor regleras, alltså att styrkan i dem minskar. Detta ökar i sin tur sannolikheten att den andre kan skifta fokus och också ta in ditt perspektiv, som du säkert är mycket angelägen om att få fram. Att gå in med inställningen “Förstå först - bli förstådd sedan”, alt. “Lyssna först - bli hörd sedan”, är en således en vinnarstrategi! Och oavsett vad det leder till, så ligger detta beteende kanske i linje med så som du faktiskt vill vara och bete dig som partner..? Det fina med validering är också att till och med när du inte “håller med” den andre, eller finner den andres handlingar acceptabla, så går det kanske ändå att bekräfta en del av vad den andre uttrycker, till exempel hur den kände sig. Ex. “jag förstår att det var en jättejobbig morgon för dig, och jag är ledsen att du behövde hantera både x och y samtidigt”. Denna bekräftelse går att ge, även om du har svårt att förstå eller acceptera den andres beteende som sedan följde i situationen (ex. skrek på dig, lät dig städa upp, ställde in en träff med din släkt, etc...). Här kan du läsa mer om validering! (länk: https://www.snorkel.se/vad-gora/validering/ ).

Vill du och din partner ha hjälp att hantera konflikter och utveckla er relation? Varmt välkomna till våra parterapeuter! Läs mer om hur vi arbetar med parterapi, och välj BOKA TID till höger för tidsbokning. 

OBS! 

Är du utsatt för våld, övergrepp eller känner dig rädd och hotad av din partner är parterapi inte rätt väg framåt – då behöver du som individ få stöd och säkerhet. Här finner du vidare hjälp: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kriscentrum-for-kvinnorhttps://brottsofferjouren.se/https://stodlinjenforman.se/

Om du utsätter eller riskerar utsätta någon annan för våld eller kränkningar så behöver du ta hjälp för att både skydda andra och själv må bättre. Se hemsida: https://valjattsluta.se/

The post Konflikter i relationen, del 3: fem verktyg för att bråka bättre appeared first on MODKbt.se.

En konstruktiv konflikt kan sägas innebära att du och din partner kommer till en fördjupad förståelse av varandra, att ni visar acceptans för varandras behov och känslor, och i bästa fall att ni också kommer fram till en lösning på sakfrågan. Det kan vara att enas i en kompromiss som känns acceptabel för båda, där bådas synpunkter och känslor har vägts in. En konstruktiv konflikthantering kan också innebära att man landar i en acceptans för att man aldrig kommer enas i sakfrågan eller förändra sin partner, utan hittar sätt att samexistera ändå. Att ha konflikter som slutar på ett bra sätt kan också stärka relationen då de ger en positiv erfarenhet av att ha det tufft tillsammans, och sedan lyckas vända det och bli sams igen. Detta kan göra det mindre laddat med konflikter i framtiden, och lättare att behålla lugnet i dem.

I en destruktiv konflikt blir resultatet att man står still, eller kanske till och med hamnar längre ifrån att förstå varandra eller hitta en lösning. En känsla av mer distans till partnern skapas, och en eller båda kanske känner sig väldigt sårade och kränkta. Tonläget kan bli högt och känslonivån stark, vilket hindrar oss att ta in vad den andre faktiskt säger, och få oss att säga förhastade saker som vi sedan ångrar. Dessa konflikter skapar oftast fler problem än vad de löser, och gör att de negativa känslorna lättare triggas igång vid nästa liknande tillfälle. En negativ förväntan eller hopplöshet skapas kring att överhuvudtaget kunna prata med varandra. Att gå in med sådan inställning i en konfliktsituation hindrar oss än mer från att lyssna in den andres perspektiv, och risken ökar för ännu fler missförstånd och feltolkningar. Dessutom så kan den där efterföljande dåliga stämningen också minska lusten och motivationen att fortsätta att skapa trevliga stunder tillsammans. På det sättet försvinner den viktiga positiva bufferten, och problemen tar större och större plats…

Du har tre alternativ

Motivationen att arbeta för att förbättra en kärleksrelation beror på flera saker. För det första hur man ser på tvåsamhet (eller flersamhet) i sig. Är det viktigt för mig att ha någon att dela vardagen med? Hur viktigt är det för mig att just den här relationen jag är i varar? Vill jag ta ansvar och arbeta för det? Är jag beredd att göra en ärlig ansträngning? Dessa frågor kan vara bra att ställa sig om man funderar på att påbörja parterapi. Är det så att båda har viljan att förbättra relationen och komma närmare varandra, och samtidigt märker att det är för svårt att klara på egen hand, så är parterapi inget att vänta med. Vår erfarenhet är att hjälpsökande par oftast väntar för länge med att ta hjälp, och att ju längre tiden går, desto mer infekterade blir konflikterna, och desto fler gånger hinner man såra varandra.

Oavsett vad du landar i efter att ha läst ovanstående så är följande värt att tänka på:

I alla relationer finns det egentligen alltid bara tre valbara vägar framåt. Dessa är 

1. fortsätta som förut, alltså fortsätta ha det som ni har det
2. avsluta relationen, eller 
3. testa något nytt för att skapa förändring 

Vad väljer du?

Vill du och din partner ha hjälp att hantera konflikter och utveckla er relation? Varmt välkomna till våra parterapeuter! Läs mer om hur vi arbetar med parterapi, och välj BOKA TID till höger för tidsbokning. 

OBS! 

Är du utsatt för våld, övergrepp eller känner dig rädd och hotad av din partner är parterapi inte rätt väg framåt - då behöver du som individ få stöd och säkerhet. Här finner du vidare hjälp: https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kriscentrum-for-kvinnorhttps://brottsofferjouren.se/https://stodlinjenforman.se/

Om du utsätter eller riskerar utsätta någon annan för våld eller kränkningar så behöver du ta hjälp för att både skydda andra och själv må bättre. Se hemsida: https://valjattsluta.se/

Om du inte läst del 1 av denna serie, hittar du den här.

The post Konflikter i relationen, del 2: Konstruktiva vs destruktiva konflikter appeared first on MODKbt.se.

Problem och konflikter i relationen uppstår eller förvärras ofta i samband med livsförändringar och yttre stressfaktorer. För många par kan det handla om att bilda familj. Det kan också vara att få sitt andra barn, att gå från studier till arbetsliv, att ha närstående som mår dåligt, genomgå förluster, pandemi, sjukdom, flytta, flytta ihop, hög arbetsbelastning eller ekonomiska problem. Oavsett om det är positiva och planerade livsförändringar så innebär förändring i sig en omställning som tar våra resurser i anspråk, ställer krav på anpassning och skapar nya saker att komma överens om. När nya stressfaktorer dyker upp kan den energi som använts till att ha överseende och kompromissa kring varandras olikheter plötsligt saknas.

För det är just hur vi hanterar och ser på våra olikheter som så ofta blir avgörande för konflikterna som uppstår. I början av relationen kan partnerns unika karaktärsdrag och egenskaper uppfattas som attraktiva och som kompletterande. Vid livsförändringar nämnda ovan, eller när förälskelsefasen är över, så kan perspektivet förändras…

Fiktivt exempel 1 

Adam föll för Bella då hon var utåtriktad, kreativ, och hade ett fantastiskt tempo att få gjort saker. Bella hade också ett spännande socialt umgänge med påhittiga vänner som alltid hade något kul på gång. Adam kände att Bella fick honom att våga testa nya saker, och att han växte som människa och vidgade sina vyer tack vare relationen Bella å sin sida föll för Adam då hon fann ett lugn och en trygghet i honom, som var något helt annat än de tidigare relationer hon varit i. Hon kände också att Adam verkligen prioriterade att umgås med henne, och fick henne att känna sig både viktig och älskad. Adam var också klok och eftertänksam kunde ställa bra frågor som fick Bella att tänka till lite innan hon gav sig in i något nytt, vilket hjälpte henne att hålla ett mer hållbart tempo i vardagen. 

Senare i relationen upplevdes dessa olikheter i personlighetsdrag som problematiska snarare än kompletterande. Bella kunde känna att Adam var lite tråkig och en nejsägare, och dessutom kände hon sig kvävd av att Adam så ofta förväntade sig att bara hänga de två på helgerna. Adam å sin sida började störa sig på Bellas nyckfullhet och att hon hade så svårt att nöja sig med det lilla i vardagen. Han kände sig otillräcklig och bortvald när Bella ständigt bokade upp sig med sina vänner.

Ibland är det likheter som blir ett problem istället, som i följande exempel:

Fiktivt exempel 2

Alex och Charlie träffades på en mässa för företagare i sin bransch. Båda var drivna, kvicktänkta och fulla av idéer. De hade stimulerande samtal och delade visioner och ideologi. Båda såg sig som optimistiska och risktagande och tyckte om att vara där det händer. De blev snabbt tillsammans och startade också företag ihop. De jobbade nästan dygnets alla timmar och reste mycket. Efter några år bestämde de sig för att bilda familj, vilket innebar en större omställning än vad någon av dem hade förutsett. Bådas starka viljor och behov av stimulans blev svåra att tillgodose när de plötsligt hade en ny tillvaro med en liten bebis som ständigt behövde omvårdnad. Charlie drabbades dessutom av en förlossningsdepression, och kände inte att Alex tog in eller förstod hur hon verkligen mådde. Bådas lösningsorienterade fokus gjorde att de saknade ord för att prata om svåra känslor och bara lyssna och ge stöd. De kunde inte längre komma överens om vem som skulle ta ansvar för vad. Båda kände att de fick för lite tid utanför hemmet och att den andra inte såg vilka uppoffringar de gjorde.

Nu har du fått läsa lite om varför konflikter uppstår i relationer, och vilken roll olikheter/likheter kan spela i processen. Men att ha konflikter är en sak - hur vi har konflikter, och hur stort problem de växer till, är en annan. Nyfiken? Fortsättning följer i nästa inlägg!

Läs mer om hur vi på MOD KBT arbetar med parterapi. Tveka inte att höra av er till oss för rådfrågning och tidsbokning, Välj BOKA TID ovan och fyll i formuläret så återkommer vi, oftast inom 12 h på helgfria vardagar. Du kan också maila oss på info@modkbt.se eller ringa oss på 076 – 027 11 97. Varmt välkomna!

The post Konflikter i relationen, del 1: Olikheter attraherar! Eller provocerar… appeared first on MODKbt.se.